Faktum är att vi har viss förståelse eller hört talas om kylningsmetoder i vårt dagliga liv. Till exempel använder vanliga luftkonditioneringsapparater kompressorer för kylning, medan halvledarkylning är relativt mindre förekommande i våra dagliga liv. Men under de senaste åren har tillämpningsscenarierna för termoelektrisk kylning i konsumentprodukter ökat, och det har gradvis kommit in i synen på vanliga människors liv, såsom mobiltelefonens värmeavledning bakstycken och kylar i bilen i nya energifordon, etc.
För att bättre förstå hur TEC fungerar, låt oss först ta en titt på dess interna struktur. Kärnan i TEC är halvledartermoelementet (korn), som generellt är uppdelat i P-typ och N-typ.
"Extruderade termoelektriska material" hänvisar till halvledande föreningar som bearbetas genom extrudering - en tillverkningsteknik där material tvingas genom en form för att bilda kontinuerliga former - optimerade för termoelektrisk energiomvandling.
Illustrationen visar de schematiska diagrammen över de tre huvudeffekterna i vårt termoelektriska fält: de är Seebeckeffekten, Peltiereffekten och Thomsoneffekten. Den här gången ska vi utforska William Thomson och hans stora upptäckt - Thomsoneffekten.
I början av 1800-talet i Somme, Frankrike, kalibrerade en urmakare vid namn Jean-Charles Peltier (förkortat kallad Peltier) vågen för otaliga timmar med exakta växlar. Men när han vid 30 års ålder lade ner fil och nockmätare och istället plockade upp prismat och strömmätaren, föddes alltså skärningspunkten mellan hans livsväg och vetenskapshistorien – denna före detta hantverkare kommer att graveras in på termoelektrisk fysiks milstolpe som upptäckaren av "Peltiereffekten".
Ett äpple krossade Newtons tankar om universell gravitation. Vem hittade då nyckeln för att låsa upp en värld av termoelektricitet? Låt oss gå in i utvecklingshistorien för TEC och termoelektricitetens värld.
